Ekonomiproblem och Gysingekonferensen

2018-04-04

1970-talet, 1970-talet, 1977-78, SBBK Senior , ,

DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA AV CUPVINNARÄVENTYRET

Efter att SBBK:s herrar hade etablerat sig som ett topplag i Sverige så hägrade förstås även att mäta sig med internnationell elit. Det var ju förstås FIBA:s europacuper som var den naturliga internationella scenen. De cuper som fanns i slutet av 70-talet var Europacupen för mästarlag och Cupvinnarcupen. I nästan alla länder spelade man vid sidan om mästerskapsserierna även ett nationellt cupspel. Segrarna i de nationella cuperna blev kvalificerade till Cupvinnarcupen. SBBK vann den svenska cupen säsongen 1976-77 och blev därför kvalificerade för spel säsongen 1977-78.

Klubben var ju helt oerfaren i sammanhang som dessa och man räknade ju därför inte med att gå så långt. Chansningen kändes därför inte så stor och erfarenheterna mycket åtråvärda och spännande. Som berättats om i en annan artikel så blev de sportsliga resultatet helt fantastiskt bra och med det kom en del problem …..

De sportsliga mycket bra resultaten i Cupvinnarcupen gav ett underskott på 150.000:-  iförsta fasen. Det ledde till ett totalt underskott på så mycket som 240.000:- för SBBK för verksamhetsåret 1977-78 – motsvarar 2017 drygt en miljon.

Totalt var det ackumulerade underskottet över 300.000:- vid säsongen 1977-78:s slut.

De stora huvudsponsorerna hjälpte SBBK att överleva genom att låna till den ansträngda likviditeten och även vissa direkta bidrag.

Vid denna tidpunkt – ca 10 år efter bildandet – var SBBK oerhört ”ideellt starkt” med massor av personer som ställde upp i ”vått och torrt”. Ledningen hade ju redan innan SBBK bildades tagit stort ansvar för verksamheten och även på denna del hade det utvecklats ett starkt ansvarstagande.

300.000:- back var väldigt tufft 1978 och styrelsen vände sig till den ideella kärnan med ett förslag om att gå offensivt och det genom att samla dessa människor. Åka bort under en helg för att tillsammans fokusera på hur man kunde spara, ta fram nya idéer om intäkter, etc. för att vända på det uppkomna ekonomiska läget. Bortsett från denna del så dominerade SBBK svensk basket ur många aspekter – antalet ungdomsspelare, kvaliteten på kommande generationer av spelare.

Uppställningen för en konferens för att knäcka ovanstående problem var överväldigande.

Det hela ledde till att klubben samlade en grupp av ca 70-80 ideella och åkte till Gysinge för att ta fram ett program för att vända på den ekonomiska steken.

Ett mål som snabbt växte fram var att på tre år eliminera det stora underskottet för att sedan vara tillbaka på plus minus noll.

Grupparbeten i mängd, diskussioner in på småtimmarna, gemensamma beslut i massor av frågor ledde fram till en plan. En annan minst lika stark effekt av mötet var att dessa SBBK:are med ett starkt klubbhjärta ytterligare stärktes och svetsades samman.

Hur gick det då med målet?

Tre år efter ”Gysingekonferensen” hade SBBK ett ackumulerat resultat på i stort sett plus-minus-noll!