{"id":622,"date":"2018-04-04T09:03:05","date_gmt":"2018-04-04T07:03:05","guid":{"rendered":"https:\/\/sbbkhistoria.se.185-133-206-116.bb.kringelstan.se\/?p=622"},"modified":"2018-05-22T10:05:28","modified_gmt":"2018-05-22T08:05:28","slug":"sa-kom-basketen-till-sverige","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sbbkhistoria.se\/?p=622","title":{"rendered":"S\u00e5 kom basketen till Sverige"},"content":{"rendered":"

Det \u00e4r v\u00e4ldigt v\u00e4l dokumenterat att det var Dr Naismith som 1891 i Springfield skapade idrotten basketboll som en idrott att ut\u00f6va s\u00e4songsvis f\u00f6r de amerikanska fotbollsspelarna p\u00e5 den skola d\u00e4r han var l\u00e4rare.<\/p>\n

\"\"

James Naismith<\/p><\/div>\n

Det \u00e4r inte lika v\u00e4l dokumenterat vem som tog basketbollen till Sverige \u00e4ven om de flesta av basketm\u00e4nniskorna har en klar bild. Det var baltiska flyktingar, mormoner som skulle sprida sitt budskap i landet och n\u00e5gra svenskar som under period levt i USA och d\u00e5 kommit i kontakt med sporten. Det var dessa kategorier som verkligen etablerade basketsporten i Sverige \u2013 vi talar h\u00e4r om andra delen av 1940-talet. Basketen togs 1949 upp som en sektion under det Svenska Handbollsf\u00f6rbundet och 1952 bildade det Svenska Basketbollf\u00f6rbundet.<\/p>\n

\"\"

Tina Westerlund<\/p><\/div>\n

En journalist, f\u00f6rfattare och under m\u00e5nga \u00e5r k\u00e4nd S\u00f6dert\u00e4ljeprofil vid namn Tina Westerlund har skrivit en bok med mindre h\u00e4ndelser fr\u00e5n S\u00f6dert\u00e4lje och d\u00e4r skriver hon om T\u00e4ljehallens tillkomst men i samma kapitel ber\u00f6r hon hur basketbollsporten f\u00f6rst kom till Sverige och eftersom hon alltid \u201dhar koll p\u00e5 l\u00e4get\u201d s\u00e5 l\u00e5ter vi Tina, genom sin version, ta oss igenom hur basketen kom till Sverige;<\/p>\n

\u201d T\u00e4nk en tanke p\u00e5 Tekla i framg\u00e5ngens stund!\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 <\/strong><\/p>\n

Man kan f\u00f6rest\u00e4lla sig en s\u00f6ndagseftermiddag i mars vid pass klockan fem. Ute \u00e4r v\u00e4dret guds personliga h\u00e4mnd p\u00e5 svenskarna, en vinter som kommer att ta till midsommar att bryt ner. Inne i T\u00e4ljehallen, d\u00e4remot, \u00e4r st\u00e4mningen het och vibrerande. Vid horisonten h\u00e4grar en sol, misst\u00e4nkt lik en guldmedalj. I \u00e5r igen. Just nu har Kings v\u00e4nt ett underl\u00e4ge. Om en timme kommer vi att kunna g\u00e5 ut i marsel\u00e4ndet, \u00e5ka hem och g\u00f6ra oss klara f\u00f6r en ny arbetsvecka med framg\u00e5ngens s\u00f6tma som sockervadd runt hj\u00e4rtat.<\/p>\n

\"\"

T\u00e4ljehallen<\/p><\/div>\n

D\u00e4rf\u00f6r avnjuts halvtidsvilan med gott hum\u00f6r och framtidstro. P\u00e5 b\u00e4nkraden framf\u00f6r p\u00e5g\u00e5r en diskussion om hur \u00e4ran f\u00f6r alla framg\u00e5ngar ska f\u00f6rdelas. Kort sagt: vem b\u00f6r st\u00e5 staty i brons utanf\u00f6r entr\u00e9n till T\u00e4ljehallen? Coachen. Sj\u00e4lvklart, han \u00e4r omistlig. Spelare hit och dit. F\u00f6rst\u00e5s. Oumb\u00e4rliga. De tv\u00e5 p\u00e5 b\u00e4nkraden framf\u00f6r \u00e4r T\u00e4ljehallsstammisar. Det ploppar namn ur dem som kulor ur en bingo-tombola. Ur djupet av sina SBBK-historiska kunskaper vr\u00e4ker de guldstoft \u00f6ver nya och gamla.<\/p>\n

Sj\u00e4lv vill jag p\u00e5minna om ett par statykandidater som Stammisarna p\u00e5 b\u00e4nken framf\u00f6r aldrig skulle komma att t\u00e4nka p\u00e5. Troligen ingen annan heller. S\u00e5 d\u00e5 g\u00f6r jag det.<\/p>\n

Det \u00e4r 1891. \u00c5ret \u00e4r raskt p\u00e5 v\u00e4g mot sitt slut och det \u00e4r ocks\u00e5 s\u00e4songen f\u00f6r amerikanarnas nationalsport: den sortens fotboll man spelar springande med bollen under armen. Nu v\u00e4ntar tre m\u00e5naders lagsportstorka i USA, till april n\u00e4r det \u00e4r dags att dra ig\u00e5ng s\u00e4songen f\u00f6r nationalidrott nr 2: baseball. Idrott \u00e4r, och var, ingen liten sak p\u00e5 amerikanska colleges ens i slutet av 1800-talet. Minst lika viktig som sj\u00e4lva undervisningen. Rektor p\u00e5 Smith College i Northampton, Massachusetts, \u00e4r bekymrad; tre m\u00e5nader utan matcher \u00e4r inte bra. Grabbarna riskerar att tappa b\u00e5de fokus och kondis, f\u00f6r att inte tala om stilen. Det beh\u00f6vs n\u00e5got att fylla ut mellans\u00e4songen med. En sportsligt kr\u00e4vande men socialt trevlig och uppbygglig lagidrott vore fint. N\u00e5got som kan spelas i gympahallar under New Englands vintrar, som \u00e4r lika hemska som de svenska.<\/p>\n

Uppdraget att kl\u00e4cka en bra id\u00e9 gick till skolans idrottsl\u00e4rare, kanadensaren James Naismith. Det s\u00e4gs att han satt vid sitt skrivbord och skissade och funderade. Allt eftersom uppslagen begrundats och f\u00f6rkastats kn\u00f6lades skissen ihop till en papperstuss och skickades mot papperskorgen i ett h\u00f6rn. En del gick i, annat inte. Det beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5s inte alls vara sant att det var s\u00e5 mr Naismith kom p\u00e5 det \u2013 men en bra bild \u00e4r det. Man f\u00f6rst\u00e5r ju att den har fastnat.<\/p>\n

\"\"<\/em><\/strong><\/p>\n

Hur som helst var id\u00e9n till en ny idrott f\u00f6dd genom en gympal\u00e4rares tankem\u00f6da. Basketball \u00e4r en ren skrivbordsprodukt, n\u00e4stan som innebandy, som uppfanns som organiserad idrott i Sala 1979. Mr Naismith t\u00e4nkte sig att lagen skulle spela mot tv\u00e5 tr\u00e4l\u00e5dor uppspikade p\u00e5 gympasalens kortv\u00e4ggar, men n\u00e4r det inte gick att f\u00e5 tag p\u00e5 n\u00e5gra tr\u00e4l\u00e5dor fick det bli ett par fl\u00e4tade fruktkorgar ist\u00e4llet. Med facit i hand var det s\u00e4kert tur: man undrar ju vad den nya sporten annars skulle ha kallats. Den 21 december 1891 spelas v\u00e4rldens f\u00f6rsta basketmatch. Lite justeringar satt inte i v\u00e4gen: i b\u00f6rjan fick spelarna kl\u00e4ttra upp och h\u00e4mta ner bollen ur korgen efter varje gjord po\u00e4ng, tills man kom p\u00e5 att livet blev l\u00e4ttare och spelet snabbare om man skar botten ur korgen. Den nya sporten slog snabbt igenom.<\/p>\n

Idag \u00e4r basket nr 2 i USA \u2013 efter fotboll. En l\u00e5ngt st\u00f6rre idrott \u00e4n fotboll (den som spelas med f\u00f6tterna, jag v\u00e4grar att kalla det soccer) och ishockey. P\u00e5 v\u00e4rldsrankingen ligger basket p\u00e5 tredje plats. Man kan undra vad mr Naismith skulle sagt om LeBron James\u2019 l\u00f6n 2017: 24 miljoner dollar!<\/p>\n

Det tog ett tag innan basketsporten letade sig till S\u00f6dert\u00e4lje. Den hade f\u00e5tt n\u00e5got av ett uppsving i Sverige efter kriget genom unga mormonska mission\u00e4rer och infl\u00f6det av flyktingar fr\u00e5n Baltikum, d\u00e4r basket av tradition \u00e4r stort. De f\u00f6rsta \u00e5ren p\u00e5 60-talet b\u00f6rjade man lite f\u00f6rsiktigt p\u00e5 Mariek\u00e4llskolan och snart hade det bildats en basketsektion inom KFUM S\u00f6dert\u00e4lje. Det s\u00e4ger v\u00e4l en del om kvalit\u00e9n p\u00e5 spelet att S\u00f6dert\u00e4lje i den f\u00f6rsta seriematchen n\u00e5gonsin kunde sl\u00e5 KFUM Eskilstuna med 54-22.<\/p>\n

1968 var det dags att ta ett nytt steg. 6 augusti var det \u00e5rsm\u00f6te i KFUM S\u00f6dert\u00e4lje och f\u00f6rslaget var nedl\u00e4ggning av basketsektionen. Det hette att den kostade f\u00f6r mycket pengar. Dessutom ordnade basketg\u00e4nget alldeles f\u00f6r uppsluppna fester f\u00f6r att passa inom ramen f\u00f6r Kristliga F\u00f6reningen f\u00f6r Unga M\u00e4n. Men redan samma kv\u00e4ll bildades S\u00f6dert\u00e4lje Basketbollklubb, med Benny Johansson som ordf\u00f6rande. Storsint l\u00e4t KFUM den nya klubben \u00e4rva basketutrustningen: bland annat tv\u00e5 upps\u00e4ttningar gr\u00f6nvita herrdr\u00e4kter, en upps\u00e4ttning dr\u00e4kter i r\u00f6tt och svart f\u00f6r damlaget, n\u00e5gra bollar och en flodh\u00e4st som var herrlagets maskot. Flodh\u00e4st! \u00c5t en l\u00e4ttfotad idrott som basket.<\/p>\n

\"\"<\/em><\/strong><\/p>\n

Den Kristliga F\u00f6reningen f\u00f6r Unga M\u00e4n ledsnade p\u00e5 festprissarna, men tumme med h\u00f6gre makter tycks de \u00e4nd\u00e5 ha. F\u00f6r SBBK:s damer tog det nio \u00e5r innan de vann sin f\u00f6rsta SM-titel 1977, herrarna v\u00e4ntade till \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 och sedan dess har det periodvis varit lite av prenumeration p\u00e5 SM-titlarna. SBBK \u00e4r guds g\u00e5va till en h\u00e5rt pr\u00f6vad stad. Genom \u00e5ren har klubben varit inte bara en av landets framg\u00e5ngsrikaste i sin idrott utan en av de mest v\u00e4lsk\u00f6tta alla kategorier. I en kall och fientlig v\u00e4rld har SBBK satt axeln till och stretat p\u00e5 med sitt, fr\u00e5n stadsdelsverksamhet (en grundsten i framg\u00e5ngarna) och hela v\u00e4gen genom cuper och ungdomslag till eliten. Alla sk\u00f6ter sitt och g\u00f6r det bra, ingen \u00e4r f\u00f6r fin f\u00f6r att skrapa tuggummin fr\u00e5n stolarna efter matchen. P\u00e5 l\u00e4ktaren platsar b\u00e5de farmor och bebisen, apberg och bengaler lyser endast med sin fr\u00e5nvaro.<\/p>\n

Ska det resas statyer \u00f6ver dem som har haft avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r SBBK:s framg\u00e5ngar r\u00e5der det ingen brist p\u00e5 kandidater. Kicki, Bitte och Ann-Marie \u2013 tre amasoner i brons. Eller Benny, Kjelle och \u00c4rtan, de tre musket\u00f6rerna. Tokl\u00e5nga spelare, ett f\u00f6rsvarligt antal amerikaner, huvudet h\u00f6gre \u00e4n alla och f\u00f6tter som pr\u00e5mar, alla \u00fcberkompetenta klubbordf\u00f6ringar och starka styrelser. En h\u00e4ngivenhet f\u00f6r klubben och sporten som sticker ut till och med bland idrottsgalningar. Hur ska man kunna v\u00e4lja n\u00e4r alla \u00e4r s\u00e5 f\u00f6rtj\u00e4nta? Statyparken skulle se ut som om man gr\u00e4vt upp S\u00f6dert\u00e4ljes egen kejserliga terrakottaarm\u00e9 p\u00e5 Rosenborgsskolans g\u00e5rd och T\u00e4ljehallens parkering.<\/p>\n

Bruno S\u00f6derstr\u00f6m brukar vara den som ges \u00e4ran av att ha tagit basketen till Sverige. S\u00f6derstr\u00f6m var en m\u00e5ngsidig man: tidningsutgivare, f\u00f6rl\u00e4ggare och friidrottare. Han hade tagit medalj i b\u00e5de stavhopp och spjut i det extra-OS som h\u00f6lls i Aten 1906. Tv\u00e5 \u00e5r senare \u00e5kte han p\u00e5 studieresa till USA och kom hem med den nya sporten basketball som souvenir. Ytterligare tv\u00e5 \u00e5r efter det startade han legendariska tidskriften Idrottsbladet, som dock inte blev n\u00e5gon st\u00f6rre succ\u00e9 f\u00f6rr\u00e4n den hamnade i h\u00e4nderna p\u00e5 Torsten Tegn\u00e9r.<\/p>\n

Men den verkliga basketpionj\u00e4ren var inte alls en spjutkastande tidningsman fr\u00e5n Stockholm utan en gymnast fr\u00e5n G\u00e4vle. En kvinna. Slutet p\u00e5 1800-talet var ingen l\u00e4tt tid f\u00f6r kvinnor som ville n\u00e5got med sitt liv annat \u00e4n passa man och barn. Kvinnor saknade fortfarande r\u00f6str\u00e4tt och de flesta karri\u00e4rv\u00e4gar var st\u00e4ngda, liksom m\u00e5nga utbildningsv\u00e4gar. Gymnastik var av n\u00e5gon anledning ett undantag. Tekla Swedlund, som f\u00f6ddes i G\u00e4vle 1871, hade en stark tro p\u00e5 den v\u00e4lg\u00f6rande effekten av lek och idrott. Hon startar Gefle Kvinnliga Gymnastikf\u00f6reningen 1891 (f\u00f6r \u00f6vrigt samma \u00e5r som Naismith uppfinner basketball), utbildar sig till gymnastikdirekt\u00f6r i Stockholm. Hon emigrerar till USA d\u00e4r hon arbetar som sjukgymnast. Efter n\u00e5gra \u00e5r \u00e5terv\u00e4nder hon till Sverige och hemstaden G\u00e4vle, d\u00e4r hon forts\u00e4tter att undervisa i gymnastik och i april 1898 skriver hon i brev till en kurskamrat fr\u00e5n Gymnastiska Centralinstitutet: \u201dJag l\u00e4rde mig den amerikanska leken Basket Ball — Jag \u00f6nskar att de av er som har skolor ville inf\u00f6ra leken. Jag har inf\u00f6rt den i Gefle och den har mottagits med stormande bifall av b\u00e5de flickor och gossar, kvinnor och m\u00e4n.\u201d<\/em><\/p>\n

Det \u00e4r veterligt f\u00f6rsta g\u00e5ngen basket n\u00e4mns i Sverige, f\u00f6rsta st\u00e4llet det spelas p\u00e5. Damernas tr\u00e4ningskl\u00e4der beskriver Tekla som f\u00f6ljer: \u201d\u00e5tsittande gr\u00e5 blus med r\u00f6da r\u00e4nder, l\u00e5ng veckad kjol eller helbl\u00e5 dr\u00e4kt med garnering av m\u00e5nga rader vita band p\u00e5 kjol och krage.\u201d<\/em> Man t\u00f6rs knappast t\u00e4nka p\u00e5 vad de stackars basketdamerna hade p\u00e5 f\u00f6tterna. Sn\u00f6rk\u00e4ngor? Bildbevis fr\u00e5n G\u00e4vle-basket anno 1898 saknas tyv\u00e4rr. Men \u201djag tycker jag gjorde ett gott kap f\u00f6r svenska ungdomen n\u00e4r jag l\u00e4rde den\u201d<\/em> skriver Tekla i sitt v\u00e4ninnebrev om den nya leken Basket Ball.<\/p>\n

Tekla Swedberg dog 1948, 77 \u00e5r gammal, efter ett verksamt liv i idrottens och samh\u00e4llets tj\u00e4nst. Hon var outtr\u00f6ttligt engagerad f\u00f6r nykterhet och ordnade med hj\u00e4lp och vila \u00e5t uttr\u00f6ttade husm\u00f6drar. Hon bel\u00f6nades s\u00e5 sm\u00e5ningom med f\u00f6rtj\u00e4nstmedalj i guld f\u00f6r sitt resultatinriktade arbete. Men den nya leken, den som f\u00f6rst mottagits med s\u00e5dant stormande bifall av stora och sm\u00e5, fick aldrig riktigt f\u00e4ste i Teklas hemstad; vad jag vet har G\u00e4vle till skillnad fr\u00e5n S\u00f6dert\u00e4lje aldrig haft n\u00e5gon basketklubb v\u00e4rd namnet.\u201d<\/p>\n

Forts\u00e4ttningen p\u00e5 Tinas ber\u00e4ttelse kommer in p\u00e5 tillkomsten av T\u00e4ljehallen och den storyn \u00e4r en senare fr\u00e5ga i hemsidans artikelserie och Tinas fortsatta skrivning i den fr\u00e5gan f\u00e5r f\u00f6lja med till artikeln om just T\u00e4ljehallen och dess tillkomst!<\/p>\n

Tina Westerlund<\/p>\n

Ur boken \u201dHaremsdamen i S\u00f6dert\u00e4lje Sportklubb\u201d<\/p>\n<\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det \u00e4r v\u00e4ldigt v\u00e4l dokumenterat att det var Dr Naismith som 1891 i Springfield skapade idrotten basketboll som en idrott att ut\u00f6va s\u00e4songsvis f\u00f6r de amerikanska fotbollsspelarna p\u00e5 den skola d\u00e4r han var l\u00e4rare. Det \u00e4r inte lika v\u00e4l dokumenterat vem som tog basketbollen till Sverige \u00e4ven om de flesta av basketm\u00e4nniskorna har en klar […]<\/p>\n","protected":false},"author":9,"featured_media":639,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[242,253,976],"tags":[91,94,76,90,95,86,93,88,89,92,96,87],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sbbkhistoria.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/622"}],"collection":[{"href":"https:\/\/sbbkhistoria.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sbbkhistoria.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sbbkhistoria.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/9"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sbbkhistoria.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=622"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/sbbkhistoria.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/622\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1090,"href":"https:\/\/sbbkhistoria.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/622\/revisions\/1090"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sbbkhistoria.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/639"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sbbkhistoria.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=622"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sbbkhistoria.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=622"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sbbkhistoria.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=622"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}